När jag cyklade genom min stad, kom jag och tänka på att jag saknade mina solglasögon.
Jag lyssnade på en fantastisk låt och började tänka på alla jobbiga Besserwissers som finns.
Ni vet en såndär mäniska som alltid ska ha rätt och märker fel överalt.
Du vet att du är en Besserwisser om du reagerade på att jag hade stavat fel på människa och tyckte allt blev jobbigare att läsa. Läs dikten nedanför i så fall, den har inga stavfel som jag gjorde med flit ovanför.
Mina älskade solglasögon.
Av: Claude Johnsson
Jag älskar mina solglasögon, Bakom
dem kan ingen se att jag gråter, ljuger eller tittar bort. Framför
mina solglasögon kan jag vara någon annan, någon som inte bryr
sig. För känslan av sorg, avsky och osäkerhet känns så absurd.
Varför ska jag vara den som alla vill att man ska vara och inte den
jag är. Bakom mina solglasögon kan ingen se att jag inte är som
de. Bakom mina solglasögon kan jag hata när jag ska älska och
älska när jag hatar. Utanförskap blir till gemenskap. Bakom mina
solglasögon kan ingen se mig som den jag är. Framför allt, vara den
folk vill att jag ska vara. Jag älskar mina solglasögon, för bakom
dem kan jag gömma mig. Enda jag önskar är att glömma bort allt
jag ser, hör och känner. För ingen läxa blir lärd när man inte
vill veta. Avskyr rädslan att en dag inse att alla hade rätt och
jag fel. Men jag är inte ensam, det finns många med solglasögon.
Älskar mina solglasögon och vi har aldrig fel. - Besserwissern
Solglasögonen är en metafor och det är bara du som kan tyda den. Ingen annan.
